Tisdag
Oj, long time no see! Nästan två månader sedan sist, men tiden går fort när man har roligt som man brukar säga.
Livet knallar på, har hunnit med en del under de här två månaderna. Förvånansvärt vad tiden går snabbt ändå, tyckte det var nyss man började höstterminen igen. Har haft en del patienter nu, hunnit laga ännu en tand och på torsdag är det dags igen. En dugga har vi gjort bort också. Klarade mig även denna gång så då är en sak ur världen iaf.
Det är många bollar i luften nu. Mycket man måste hålla koll på. Patienter och klinikpass, journaler som måste skrivas, signaturer man måste få, tidböcker man måste fylla, invisningar och fallpresentationer att förbereda. Och så är det ju slut-tentamen i KOF om bara några veckor. Får ont i magen bara jag tänker på den, känner mig allvarligt talat rädd. Första omtentan kan vara ett faktum. Måste få tummen ur och ordna upp tillvaron mer!
Tror jag är lite stressad. Lite oroad över hur jag ska hinna med allt, känner det gnaga i magen ibland. Men men, det brukar lösa sig. Hoppas på att finna lite undangömd disciplin nånstans djupt inne i mig själv. Aja, vi får väl se hur det går med den saken. Brukar kunna ta mig i kragen när det väl gäller. Ska bara försöka få tag på den där rackarns kragen i tid.
Förut hade man helgerna man kunde ta igen allt det man inte orkat plugga under veckorna, men nu har man trevligare saker för sig på veckosluten. Inte gärna man offrar det för plugget. Lite utav kvalitetstid då ju, fastän man kanske inte gör så mycket.
...Oh, well, I'll look at you and say: “It’s the happiest that I’ve ever been”
And I’ll say: “I no longer feel I have to be James Dean”
And you say: “Yeah, and I feel pretty happy too,
and I’m always pretty happy when I’m just kicking back with you”...
Livet knallar på, har hunnit med en del under de här två månaderna. Förvånansvärt vad tiden går snabbt ändå, tyckte det var nyss man började höstterminen igen. Har haft en del patienter nu, hunnit laga ännu en tand och på torsdag är det dags igen. En dugga har vi gjort bort också. Klarade mig även denna gång så då är en sak ur världen iaf.
Det är många bollar i luften nu. Mycket man måste hålla koll på. Patienter och klinikpass, journaler som måste skrivas, signaturer man måste få, tidböcker man måste fylla, invisningar och fallpresentationer att förbereda. Och så är det ju slut-tentamen i KOF om bara några veckor. Får ont i magen bara jag tänker på den, känner mig allvarligt talat rädd. Första omtentan kan vara ett faktum. Måste få tummen ur och ordna upp tillvaron mer!
Tror jag är lite stressad. Lite oroad över hur jag ska hinna med allt, känner det gnaga i magen ibland. Men men, det brukar lösa sig. Hoppas på att finna lite undangömd disciplin nånstans djupt inne i mig själv. Aja, vi får väl se hur det går med den saken. Brukar kunna ta mig i kragen när det väl gäller. Ska bara försöka få tag på den där rackarns kragen i tid.
Förut hade man helgerna man kunde ta igen allt det man inte orkat plugga under veckorna, men nu har man trevligare saker för sig på veckosluten. Inte gärna man offrar det för plugget. Lite utav kvalitetstid då ju, fastän man kanske inte gör så mycket.
...Oh, well, I'll look at you and say: “It’s the happiest that I’ve ever been”
And I’ll say: “I no longer feel I have to be James Dean”
And you say: “Yeah, and I feel pretty happy too,
and I’m always pretty happy when I’m just kicking back with you”...
Kommentarer
Trackback
